.

Mina drömmar är rätt wierd. alltså inte såna drömmar som jag vill uppnå, utan såna drömmar som jag drömmer..
Jag drömmer tyvärr rätt ofta mardrömmar, kommer in i mardröms perioder där den ena är läskigare och konstigare än den andra. Mardrömmarna är mest jobbiga eftersom att dom är så verkliga. När jag vaknar måste jag verkligen fundera på om det jag drömde har hänt på riktigt eller om det verkligen bara var en dröm.. Det kan till och med va så illa att jag veckor senare kommer att tänka på vissa av dessa drömmar. Dom här drömmarna kan vara allt från att någon av mina bästa vänner dör (har hänt allt för ofta) till att jag befinner mig på så konstiga ställen som jag kommer ihåg så långt efter. Jag minns många av mina drömmar fortfarande, jag minns när jag drömde att Alex och Linus dog i en bilolycka och vi var på deras begravning. Jag kommer fortfarande ihåg hur man gick på kyrkogården för att komma till deras gravar, jag minns precis hur alla såg ut som va där och massa andra onödiga detaljer. Ungefär som att jag va där på riktigt, att tillägga är att kyrkan i drömmen inte är någon jag har besökt, jag ogillar kyrkor och har enbart i ett par stycken.

Jag drömmer ju inte bara mardrömmar, men det är oftast bara dom jag kommer ihåg, och det är inte helt ovanligt att jag vaknar av att jag gråter, eller i panik. Vafan nu låter det som att jag enbart har mardrömmar, men så är det som sagt inte.

Jag vill börja komma ihåg mina vanliga drömmar istället för mina mardrömmar, eller ja jag kanske inte ska kalla dom mardrömmar, eftersom att dom inte alltid är "läskiga". Men att vakna och känna känslan, shit va det här på riktigt eller inte, den känslan är rätt obehaglig.